pertheman

Det känns som att man kanske gjort sitt nu

I fredags var de tre vännerna och jag på Tandoori och käkade tillsammans en sista gång innan Sanna drar iväg till Indien i en månad. Denny ska dit om nån vecka han med för den delen.

Igår körde jag, Olle och Erika Julmustprovning. Lite konstigt eftersom jag själv inte är sådär jätteförtjust i must men det är väl drickbart.

Vi köpte några olika varianter:


Vi hann dricka 3 av de 5 vi köpt innan det blev för mycket. Blev kräkmätt av allt mustdrickande och pizzan vi klämt nån timme innan. Det slutade med att jag gjorde den klassiska "ta av sig tröjan för att inte känna sig lika mätt". Så där låg jag. På golvet i min brors lägenhet och stönade. En höjdpunkt på dagen helt enkelt.

Förresten så var det som vanligt massa gymnastik, nypande och brottning mest hela tiden.


Och idag följde jag med samma par till julskyltningen. Förstår inte varför. Så meningslöst. Visserligen är det kul att få gå och reta Erika och irritera Olle nån timme men den hade jag kunnat göra inomhus istället.
Ja just det. Det finns numera snö:


Silverbilen som kommer är dessutom Ollebolles. Sjukt att den kom med på mitt randomkort på snön

Hade nationella prov i engelska idag. Jag vann ena delen (blev klar först) men andra gick lite sämre. Kom hem efter engelskan med lite livskris-ångest-trötthet så jag gjorde som jag alltid gör när jag mår lite dåligt; sov. DET SKULLE JAG INTE HA GJORT! Jag drömde en sån jobbig dröm. Jag var på gamla sporthallen och badade med Chrille och Denny i drömmen. Jag simmade ett par längder medan de andra hade gått till kiosken och det var inte förän jag var på väg ur poolen som jag insåg att jag fortfarande hade strumpor och mössa på mig. Pinigt värre! Extra jobbigt blev det när jag skulle in till duschen och såg att det satt tre grabbar i min ålder i omklädningsrummet. För att undvika pinsamheten beslutade jag mig för att avväpna dem med ett spontant "TJENA! JAG HAR STRUMPOR PÅ MIG!". Det var fortfarande pinsamt.... Sen drömde jag att nån snubbe snott/lånat min kontorsstol + att jag åt riskakor med ostsmak.

Mår fortfarande dåligt över det här. Tror jag måste sova bort det

Jag bowlade idag med lite släkt-män. Jag var sämst men det var kul. Hej då

Idag när jag vaknade hade jag på något vis knytit ihop mig själv. Det var jättejobbigt. Det var som att jag i sömnen hade försökt krama en osynlig person jättehårt så lederna var helt stela och det gjorde ont när jag försökte knyta upp mig. Tog typ 3 minuter innan jag var lös. Det var en rolig upplevelse. Ps. på lyxfällan köpte en kärring kyämi för 12000 i månaden.

Snart blir det skola, sen blir det fredag och imorrn blir det lördag och söndag kommer efter löööördag

Vintern var på väg in. Frosten låg som ett täcke över biltaken. Inte en fågel hördes och Pers bil var svårstartad om morgnarna. Per vred om nyckeln som han gjort så många gånger förr och bilen muttrade till. Han försökte igen men bilen ville inte. På tredje försöket startade 'faanskapet' som bilen kommit att kallats. Frusen, nyvaken och hungrig började Per resan till skolan. Han visste inte vad han skulle göra på skolan idag och han visste inte heller varför han skulle dit men trots det hade han stigit upp efter för få timmars sömn. Per hade på sig sin jacka som var aningen för tunn för att få kallas vinterjacka och sin utslitna mössa. Han kände att han såg rätt ovårdad ut och han gillade det.

Väl i skolan satte han sig i vanlig ordning vid ett bord längst en vägg, inne mot ett hörn. Så långt bort från mitten av rummet som möjligt. Klassrummet var stort men det var inte nog elever där för att fylla en tredjedel av stolarna. Han gillade att vara på skolan tidigt. Inte för att han gillade skolan utan för att han gillade känslan av att vara trasig. Nyvaken, frusen och hungrig. Han tog av sig jackan men mössan lämnade han på. Istället för att börja jobba med något skolrelaterat slog han upp sitt anteckningsblock och började teckna. Han var inte dålig, men han var långt ifrån bra på det. Det var mest något han gjorde av vana. Något han gjort sedan han började i skolan vid sex års ålder.

Som han räknat med upptäckte hans handledare att han såg sysslolös ut så hon fick helt enkelt sätta honom i arbete. "Perfekt" tänkte Per och kände sig nöjd över att hans plan fungerat. Han gjorde oftast såhär. Han tyckte att det var bättre om han slapp gå till lärarinnan och fråga vad han skulle göra denna vecka utan istället fick han henne att komma till honom. De två började gå igenom Pers inlämningsuppgifter. Det var egentligen Pers favoritmoment i skolan. Att få beröm. Problemet var att i samma takt som han fick beröm så började han bli mindre och mindre seriös i skolan. Hans uppgifter blev alla skrivna mer skämtsamma och det hade börjat på gränsen till för mycket. Per visste om det här och var en aning nervös inför vad handledaren skulle säga om en uppgift han visste han kanske gått för långt med. Inga större problem men han kom till insikt att det var dags att gå tillbaka till att vara seriös.

Ett tag senare blev han inkallad till ett annat rum med två andra elever. De skulle diskutera en novell de läst tidigare under lektionen. Förutom Per var där en tjej med ett vänligt useende och en kille Per sett i sina klasser minst ett femtiotal gånger utan att göra honom säga ett ord, och lärarinnan såklart. Per visste om att lärarinnan tyckte att Per hade bra tankar, argument och åsikter och efter ett relativt stort antal muntliga diskussionsgrupper så hade han tagit för vana att ge mer utrymme till de andra eleverna så även de kunde visa sitt värde. Detta kunde vara väldigt jobbigt tyckte Per då han hela tiden var tvungen att bita sig i tungan och inte rätta dem när de hade fel. Killen sa 3-4 saker under de 30 minuter de satt där medan tjejen pratade väldigt snabbt och mycket med efter ett tag insåg Per att det var mest luft som kom ur hennes mun. Det var en sådan där som pratade bara för att ha någonting att säga. För att visa att hon minsann var engagerad och ville visa framfötterna. Per fick till slut hjälpa den här tjejen att förstå vissa saker men medan han gjorde det insåg han också att han pratade med henne på bebis-språk.

Efter skolan ringde Per sin vän David. David var en man med ett vilt utseende. Han hade ett ovårdat skägg och en minst lika ovårdad mustasch. Byxorna satt var långt ner och det var fläckar på hans t-shirt. Han var sådär avslappnad med sig själv som bara någon med ett ovårdat skägg kan vara. Per gillade David, mest för hans humor. Per ansåg att David var den roligaste personen han kände förutom Per själv då. Men när Per tänkte på det här insåg han att roliga människor brukar inte skratta åt sig själva så tanken på att han kanske var tråkig dök upp i hans huvud.

Det gick ganska många signaler innan David väl svarade i telefonen. Han mumlade något och Per insåg direkt att han väckt David. Efter bara några få sekunder bröts samtalet och Per funderade på om han förargat David med sin väckning. "Förmodligen inte" sa han för sig själv. Han ringde igen och den här gången svarade David snabbare. Samma nyvakna "Heeuuej..." fick han den här gången också. 20 sekunder senare och lunchdejten var ett faktum.

Efter att Per plockat upp den nyvakna David satte de fart mot Sibylla. David hade tjatat i någon vecka på Per om att han hade 2 för 1-kuponger på Sibylla och äntligen var det dags att få utnyttja dem. Väl framme stegade de in i den lilla restaurangen. Som vanligt var den här sortens restaurang belyst med jobbigt ljus. Det var udda färger som dekorerade rummet. Något orange glas här och någon upplyst skylt där. Ett ställe där man inte vill stanna för länge. Säkerligen en utstuderad design för att få gästerna att lämna borde snabbare. Efter att ha ätit upp maten skjutsade Per hem David igen. David skulle visst sova vidare.

Det var inte förrän han var hemma som Per insåg vad han hade glömt den här morgonen; Att klippa naglarna.

PS. Just idag funderar jag på frågor om livet.

Jag hoppas du dör ditt fetto. Du glömde lägga i min dip. Jag förlåter inte. Jag glömmer inte. Du är fan körd, nörd.

Hej vänner, idag runt tre på eftermiddagen var det dags för frukost. Lördagsfrukost alltså. Du gissade rätt: Chips å dipp. Så jag tog min skruttbil och började köra mot Willy:s när en ful gammal blå bil kör ut på vägen typ 30 meter framför mej, som körde i 70km/h. Jag fick såklart panikbromsa och blev en aning upprörd. Men detta var inte slutet på den blå fittbilens vansinnesfärd utan istället valde han att köra resten av sträckan i 25 km/h. Ursinnig var jag nu. Men det som fick mej att gå från arg till gapskrattandes var när faanskapet blinkade när vägen böjde sej. Det var alltså inte en korsning han blinkade i utan vägen svängde till höger och blåbilens förare blinkade för kung och fosterkön.

Det var en gubbe och en tant i bilen förresten. Gatans skräck nr1: gamlingar.

Här kommer bilder från Kristianstad



Sista bilden kallas UFO-bilden. I verkligheten var det taxin som var på väg att hämta oss i kolsvart mörker med helljus på. Fett arkiv-x:igt

Idag efter skolan när jag kom ut genom entrén så hörde jag någon säga "Vi syns imorrn då Per" och jag tittar mej omkring för att se vem som pratade med mej. Det var en gubbe som pratade med en utvecklingsstörd grabb som hette Per.

Jag kan inte bestämma mej för om det här var roligt eller inte men jag log när jag gick vidare mot bilen.

PS!!!!!
Det var utrymningsövning idag på skolan. Kunde dom inte gjort det någon dag då det inte var minusgrader?

Min planering av resan var skitbra. Åka hem idag så jag kunde plugga en drös imorrn då jag är ledig från skolan. Har sackat efter lite i skolan sista veckan så jag hade lite att göra. Nu snackade jag med Davve och han frågade om jag skulle på skolan imorrn varpå jag förklarade att jag alltid är ledig på onsdagar. Han svarar med ett "Nej, du är ledig på tisdagar" och verkligheten kommer ikapp.

Jag skippar skolan imorrn ändå. Hej då.

För er äkta vänner som följt min blogg så vet ni att Gud har en tendens att försöka sätta stopp för mej varje gång jag gör något utöver min vanliga vardag. Jag var fullt installt på att bilen skulle krajja på väg ner till Kristianstad men den färden gick utan problem. Resan hem igen var en annan femma.

Gick och lade mej tidigt igår så jag skulle upp runt 08 idag och komma iväg tidigt. Fail nr1: Vakna 10. Resultatet av fail nr1 var också att jag och Marra inte hade tid att käka frukostbuffé på stan. Jag sa adjö till Martin, tog mitt pick och pack och började gå till bilen. Fjärrlåset funkar inte och jag antar att batteriet i skiten är dött. Stoppar in all packning i bilen, kör in en cd-skiva och startar bilen. Eller inte... Batteriet är dött. Det var därför fjärrlåset inte funkade btw. Så Gud har alltså dragit ur mitt bilbatteri. KUK tänkte jag och blev stressad och arg. Fick snopet gå tillbaka till Martin, ta hans bil för att köpa startkablar och fixa skiten. En erfarenhet rikare men jävlar vilken kukig start på dagen.

Utöver det var det inte så jävla mycket faktiskt men det var jättetråkigt. Nu är jag hemma, nyduschad, väntar på att pizzan ska bli klar i ugnen, lyssnar på musik och är allmänt nöjd med tillvaron. Borta bra men hemma bäst

I fredags i skåneland drog vi iväg till en fest ute i skogen. Festen var i ett rätt stort hus som ägdes av en kvinna runt 50-snåret. Hon var så jävla rolig och efterbliven på samma gång. Värsta Peter-pan-tant. Hennes bästa vän var typ 22 och hon berättade att hon hade bott i en garderob hos en av hennes kompisar (en ung kille 20-25 år). Hon arbetade visst som mattelärare. Hur som helst så började kvällen sådär jättejobbigt när det är jag, 24 år, från sundsvall + 15 människor som alla var runt 30. Hade värsta domedagstankarna om hur den där kvällen skulle gå men det tog nog inte mer än en halvtimme innan jag var igång. Fett kul kväll. Jag fick gå lös med min dryghet till allt och alla.

Fest nr1 får 7.5/10.

Dagen efter var det ännu en fest av nått slag långt ute i skogen. Väl där inser jag snabbt att det skulle bli jobbigt. Det var som alla var gamla kompisar och väldigt tajta + Per 24 år. Även här var alla 30+. Första timmarna var jobbiga. Jag fick väl ur mej sammanlagt 4 ord och det blev mest att jag satt och såg trött utan medan jag lyssnade på fulla skåningar prata om deras forna glansdagar. De sista timmarna släppte det upp och blev helt okej men i början ville jag bara dö. Alla var trevliga och så, men det var inte rätt crowd för att jag skulle kunna gå lös på dom.

Det var rätt roligt på vägen hem när Martin fick se taxichafförskan som han tydligen däckat hos helgen innan. What are the odds.

Fest nr2 får 1/10. första timmarns 5.5/10 sista timmarna och 3/10 för kvällen i helhet.

Jag tror det var i måndags som jag drog en tråkig pokersession och blev så arg på livet att jag gick och sov runt 01. 05 vaknade jag dagen efter och såg min vän Martin online på facebook. En och en halv timme senare satt jag i bilen på väg till Kristianstad 100 mil bort.

Innan jag åkte fick jag byta bil med morsan då hennes bil faktiskt kan köra över 50km/h utan att hela bilen skakar och gör konstiga ljud. Det enda problemet var att hennes stereo inte hade någon ingång för musik men jag tänkte att jag skulle överleva med att lyssna på radio. Problemet var att radiofan vägrade fungera. Jag pillade på varenda jävla knapp men inget hände. Efter ungefär två timmar i en helt tyst bil vred jag på volymen och voila. Volymen hade varit på 0. Jag är fan dum i huvet.

Hur som helst tog färden ca 9 timmar. 4 timmars sömn och en och en halv påse ahlgrens bilar senare var jag i framme. Ont i foten som fan hade jag också. Krampat sönder efter att ha haft samma position aldelens för länge.

Jag var fett slö men vi gick ändå ut och lira lite biljard och mötte upp herr gummiankan på det lokala hang-outet. Det var fan skitkul att träffa sina e-kompisar igen. Hittade ett par superfulla unga damer också som var jättejobbiga. Att gå till och från den här biljard-pub-lekstugan tog ca 10-15 minuter och jag kände att foten ömmade en aning. No big deal tänkte jag. Två timmar efter hemkomst kunde jag knappt röra högerfoten. Det är nog bara jag i denna värld som kan ådra mej sånna skador av töntiga saker som att köra bil eller sitta snett i en soffa och förstöra ryggen i 2 veckor.

Har blivit en del onlinepoker, lite slöande, lite festande och hittills har det varit en skön vecka. Imorrn blir det förhoppningsvis livepoker med boysen och kanske en tur på stan och dagen efter det åker jag hem. Ser inte fram emot färden men borta bra men hemma bäst.