pertheman

Idag efter en snabbvisit på Willys kom jag ut på parkeringen och såg att jag hade lyckats parkerat på handikapparkeringen. Så dumt tänkte jag och gick flinandes fram till bagageluckan för att få in varorna. Nyckeljäveln ville inte funka så jag stod där i kanske 15 sekunder innan jag såg att nån satt dekaler på min bakruta. Vafan är det här tänkte jag innan jag insåg att jag stod och försökte bryta mej in i någon annans bil. Jag gjorde vad som är standard; med mjuka rörelser glida därifrån och be till gud att ingen såg mej under de där 20 sekunderna. När jag satt i min egen bil tänkte jag hur jobbigt det hade varit om det hade suttit nån i den där andra bilen. Jag skrattade för mej själv när jag insåg hur snyggt det hade varit om personen i bilen var handikappad och jag försöker bryta mej in i den.
Åh så jobbigt det hade varit. Hej då. Nu ska jag äta koett och pomms fritts